Helg på Engsö Slott

I goda Wänners lag samlades vi på Engsö i helgen som blev härlig och oförglömlig! När sommaren äntligen kom så gjorde den det med besked. Efter en biltur på en timma drygt så anlände vi till Engsö i nästan 30 graders värme. Vi klädde upp oss i våra 1700-tals dräkter och letade upp en skuggig plats där vi dukade upp vår picknick. Jag hade gjort bischoff (vitt vin) och Maria hade kryddat brännvin med hallon, till de ädla dryckerna bjöd vi på mjuka kakor á la Cajsa Warg, sen åt vi allt vad vi dukat upp och sjöng, skålade och vilade på våra filtar innan det var dags för slottsvandring. I slottet var det svalt och skönt efter hettan ute i parken och vi gick runt från källare till vind (nästan) och ställde tusen frågor och fick oss till livs många intressanta historier om slottet och de som bott och verkat där. Efter denna runttur var vi rätt trötta och när vi kom ut slog värmen emot oss som en vägg - då klädde vi om till badnymfer för ett dopp i Mälaren - nästan alla badade till och med några kända badkrukor hoppade i.

Kvällen avslutades med en sen middag i parken där Bernd var grillmästare. Thord sjöng och spelade och vi skrattade, pratade, skrålade och skålade tills solen gick upp. Då kröp vi i säng på vårt "vandrarhem" i parken. Vi sov som små grisar i de sköna sängarna efter en lång och innehållsrik dag. På morgonen därpå serverades det en jättegod och riklig frukost innan vi så småningom var tvungna att åka hem igen.... jag hade gärna stannat ett par dagar till i den pastorala miljön.
Har du tid över i sommar så rekommenderar jag verligen en tur till Engsö där du förutom att se slottet kan flanera i den vacka miljön och ta dig ett dopp i Mälaren.

Bilderna ser du på http://www.slottsfrun.se/ eller klicka här>>>

Slottsfrun Marie

Vad har Skandiachefer, Wanja Lundby-Wedin och Drottning Kristina gemensamt?

Hur kunde Wanja Lundby-Wedin vara med att ge en person 770 000:-/månad i pension. Jag tror att det är så att hon har blivit hemmablind. Man tar förgivet att dessa summor är verklighet. Lika illa vara det med Gustaf II Adolfs dotter, Kristina.
Tänk er att växa upp i en krets som avgudar en sexårig flicka bara för att hon är just Gustaf den stores dotter. Hon får allt, hon är överbeskyddad och alla runt henne jobbar för att just hon ska bli den blivande drottningen av stormakten Sverige.

När Skandia-cheferna tar vad de anser sig vara värda eller Vanja delar ut pensioner, så var de inte de första som har tagit av andras pengar. Drottning Kristina var väldigt oekonomisk och förstod inte riktigt vad som var rätt eller fel när hon skänker kronans gods och gårdar till hemvändande officerare från 30-åriga kriget. Att Sverige blir mer och mer skuldsatt går drottningen förbi, hon är mer intresserad av att bjuda hit filosofer och teologer från andra länder.

Redan från börja är Kristina upphöjd över allt. Hon har en attityd mot sin omgivning som inte är den bästa. Hon anser att det svenska folket är outbildade och att kvinnor är något tramsigt. Hon till och med föraktar sitt eget kön. Kristina hade dålig ekonomi även när hon har flyttat till Rom, på grund av att underhållet från Sverige inte blev vad hon hade hoppas på och blivit lovad, men framför allt för att hon lever över sina tillgångar. Kristina är även en gynnare, hon hjälper människor i sin närhet med ekonomiskt stöd. Kristina var hemma i Sverige några gånger, hon vill få tillbaka tronen men detta leder till protester, hon får åka tillbaka till Rom. Men det är fortfarande dyrt, så Kristina försöker att få bli drottning i Polen och Neapel. Och varför skulle hon inte bli det? Hon var ju ”en riktig drottning och dotter till Gustaf den store”.

Så ni ser, folk som leker med andras pengar har alltid funnits. Men det är ingen ursäkt. Alla borde skämmas.

En liten betraktelse av Gun Gustafsson

Källor: susning.nu, Populärhistoria.se, Svens Stole; Drottning Kristina

Vackert på Engsö

Sommarens utflykt går till Engsö slott den 27 juni och då hoppas vi att vädrets gudar är med oss så vi får en strålande sommardag.
Vi var på besök där i helgen och vandrade i den vackra parken för att se oss omkring och även utforska var vi kan slå oss ner för vår stora picknick. Det finns flera vackra platser där vi kan tillbringa några timmar i det gröna med mat, spel och lekar om orken finns och det inte blir 30 grader varmt. För den som vill promenera finns underbara stigar att utforska. Omgivningarna är idylliska och pastorala - alltså som gjorda för herrskapspromenader á la 1700-tal.

Är man rädd för att bli solbränd kan man göra som 1700-talets damer och promenera i "tunneln" dvs den allé där trädens kronor bildar ett skyddande tak. Där går man i ljuvlig skugga och kan fortsätta promenaden ända till Världens ände! För er som vill se mer rekommenderar vi kyrkan som också är väl värd ett besök. Mot kvällningen ska gå en slottsvandring i salarna med Catharina Piper, kanske hör vi hundspöket Cottilion skälla, alltså Sohpie von Fersens (Piper) älskade hund som sägs gå igen. Hunden dog "vid sin härskarinnas fötter" står det på franska på hundens gravsten, som finns att beskåda ute i parken.
Fler bilder hittar du under Slottsfrun

Vill du läsa mer om Ängsö kan du gå in på någon av följande webbar:
Engsö egen hemsida
Västmanland.se
Wikipedia
Slottsfrun Marie

Tack alla ni som gjorde festen på Stora Nyckelviken till en fantastisk dag i 1700-talets anda!

Det var trångt om saligheten när 70 personer skulle samlas kring bischoffen i Franska salongen. Men sedan gick herrarna till sin salong för att inta sup&sillbordet och då lättade det något. Efter att damerna hade svept i sig Rosendryck och ätit snittar á la Monsieur Sandwich, gjorda enligt konstens alla regler av Anita, så vandrade samtliga ut till Biljardsalongen för dans! Dansmästarinnan Anna var som vanligt en mästarinna på att fånga uppmärksamhen hos alla danssugna! Vi skrattade och puttade varandra rätt i turerna, ibland hamnade någon stackare mitt i smeten men välvilliga händer såg till att denne kom på rätt plats till slut. Inga sura miner här inte! Musikerna gjorde som vanligt sitt bästa och vi fick också lyssna till några vackra arior av Mademoiselle Thomsson - så vackert sjunget, vi hade kunnat lyssna på många fler...!

Mellan middagens anrättningar som lagats av Lena och Bernd, sjöngs det både av gäster och musiker. Då anfördes också vår nya sång vars ursprung är en aria sjungen då Stockholms Borgerskap hyllade Gustaf III i Börssalen, enligt en anteckning av Schröderheim som befann sig på plats (boken som är utgiven 1792 hittade vi i Linns eminenta boksamling). "Gustaf, hjälte, kung och far..." börjar den och herrarna Ragnarsson och Hallberg sjöng och alla hängde med. Fast den inte var helt lättsjungen så lät det riktigt bra! Sista anrättningen var ett tårtbord av rang, all heder åt Linn och Ann som bakat, som intogs på övervåningen till lotteridragning där ett av priserna var "Den rosa glipan", första boken i serien om Carl von Döbeln. Elisabeth Goldstein, författarinnan, berättade historien om Hedvig Elisabeth Charlottas ankomst till Sverige och vad som sedan hände på Nyckelviken. Hela den historien finns med i efterföljaren som just är utkommen. Därefter blev det mer underhållning av Ulf & Lisa och Torbjörn .

Stämningen förhöjdes ytterligare under leken "Bal i vårens tid", där undertecknad i skepnad av Madame Arfwidsson "sökte svaret i golftiljorna" som någon så fint uttryckte det - dvs jag snubblade och stöp som en fura så peruken nästan flög av och alla bakom- och framförvarande personer klättrade på varandra för att komma förbi. Det var sanneligen en syn för gudar.... Herr Ulf gjorde sitt bästa för att vinna leken och sprang som vi aldrig sett honom göra förr! Så småningom lugnade vi ner oss med nya Fråge & Svarsspelet i Franska salongen i vaxljusens sken.
Det var en lyckad fest med glada gäster, god mat, dans, sång, glam, musik och många skratt! Tack igen alla ni som var med och gjorde festen så lyckad och stort tack Felix för att du gjort detta möjligt för oss på Nyckelviken. Väl mött igen - detta var inte sista gången!

Slottsfruarna Marie och Maria