Nyheten om konungens död

Idag är det svårt att föreställa sig ett liv där det tar dagar eller veckor för nyheter att färdas. Men så var det ju förr när posten färdades med ridande postbud och båtar över haven. Då kunde det ta både dagar, veckor och månader innan nyheter nådde fram. När Gustaf III sköts 16 mars kände strax hela Stockholm till det men sedan tog det tid för resten av Europa att få kännedom om dådet. Axel von Fersen befann sig Bryssel tillsammans med tusentals andra flyktingar från franska revolutionen bl.a. Baron de Breteuil som varit fransk ambassadör i Stockholm (han som bl.a. lät bygga till den franska salongen på Stora Nyckelviken i Nacka). Det dröjde ända till den 1 april innan Axel fick beskedet att kungen blivit skjuten. Då var Gustaf III redan död men om det fick de inget veta förän i ett senare brev. Här är utdrag ur Axel von Fersens dagbok från tidpunkterna när han fick beskeden. April 1:a söndag Samma väder. Middag hos Crawford. Min hälsa något bättre. Kl. 11 kom Jean Sabetti, baron Taubes betjänt under italienska resan, nu betjänt hos herr de Corral, spanske ministern, till mig för att säga, att han hade i uppdrag att föra till Spanien underrättelsen om att konungen av Sverige hade blivit mördad på en maskerad av herr d'Ankersverd, som sköt på honom med en pistol, som var laddad med 5 kulor samt spikar, jag blev förtvivlad däröver - se här allt vad jag fått veta därom (här följer berättelsen om operamaskeraden). Träffade baron de Breteuil som var handfallen. Först torsdagen den 12 april skriver Axel om att han nås av brev från "Sverige från den 23 och 27 mars, bullentinen dålig. Inom Bregards kuvert fanns en papperslapp, på vilken stod att konungen dött den 29:e kl 12.00, jag blev upprörd, baron de Hope, Hollands minister berättade detsamma, jag ville hoppas, att det ej var sant, men jag kunde inte, då alla uppgifter rörande hans tillstånd voro så oerhört dåliga, jag var mycket förtvivlad." Slottsfrun Marie

Spøgelseshistorie

Madame Weinefalk lovede på et tidspunkt at vende tilbage med flere spøgelseshistorier. Det har hun ikke nået endnu, men jeg kom i tanker om, at jeg engang for mange år siden havde en oplevelse, der godt nok havde en vis spøgelseskarakter. Min mand og jeg var i Stockholm i oktober, og der var uventet koldt, hvilket betød, at vi ikke havde fået tilstrækkelig varmt tøj med, så vi gik rundt og hundefrøs og blev naturligvis forkølede. For mit eget vedkommende vil jeg tro, at jeg gik rundt i Gamla Stan med et par streger feber. Og så var det, jeg oplevede det: Hver gang, vi passerede en af de smalle slipper, så jeg ud af øjenkrogen noget, der ikke kunne være der: Mennesker i en anden tids dragter. Det kunne naturligvis ikke passe, og det gjorde det da heller ikke, for hver gang jeg drejede hovedet for at se nærmere på fænomenet, var der ingenting. Men ved næste slippe gentog det sig: Et glimt ud af øjenkrogen, som var forsvundet, når jeg drejede hovedet. Og jeg er ret sikker på, at det, jeg så, var fra 1700-tallet. Ja, jeg ved det godt - med feber ser man ting - men det er som regel ting, man i forvejen er optaget af, og jeg var på det tidspunkt ikke særlig bidt af 1700-tallet. Så de 1700-tals "genfærd", jeg så, kom fuldstændig bag på mig. Oplevelsen har for altid farvet mindet om den specielle Stockholmsferie med en helt speciel fortryllelse, og jeg er faktisk overbevist om, at den var virkelig nok - de ting, jeg så i glimt, VAR der virkelig, men man ser dem kun, når ens parader af en eller anden grund er nede og man er en smule uden for sit normale, rationelle selv. Og jeg har heller aldrig oplevet det siden...

Skottet 16 martii - de behandlande läkarnas rapport!

Detta är en avskrift av läkarnas rapport, de som vårdade Gustaf III efter skottet. Jag ber om överseende med ev felaktigheter i de medicinska termerna. Jag har inte ändrat varken stavning eller grammatik. Underdånigste Rapport Wi läkare som blifwit anbefalte at wårda och rådgöra öfwer den blessure, som genom et grymt och mordiskt skott warit konungens dyra lif ämnadr, anse wår underdåninga skyldighet fordra at framlemna berättelse om skottets natur, gång och framledes, gifwe Nådige Gud! Lydliga utgång. Skottet har gått in i en knapp tum til wänster om ryggraden näst öfwer höften, ungefär nedom sidodelen af den tredje ländkotan, sargat och genomborat huden och fetthinnan, som war wäl tjock, yttre senaktiga utbredningen, som betäcker musklarne Sacro Lumbaris och Latissimus Dorsi, deras köttagita början, inre senaktiga utberedningen af Musculus Transversus Abdominis och köttet av Quadratus Lumborum och derigenom samt något längre kan man med fingret undersöka såret. Direction af såret är bakifrån framåt, från ryggraden något utåt sidan til wänster och upifrån något lutande nedåt. Skottet har förmodeligen sedermera gått ganska nära under wänstra njuren, kan antingen hafwa råkat köttet a Musculus Pfoas och således wara mycket nära wänstra uringången, sädes- puls- och blod-ådren på den sidan, eller ock genom at konungen wred kroppen snedt åt höger, har skottet wid en expiration tagit en wäg ännu mer åt sidan åt det fetten som skilier buk-musclarne Transversus och begge Obliwui från hwarandra. Det har ännu och genom des sträckning nedåt gjort sig wäg utåt Musculus Psoas och Iiacus internus, der det wäl med mindre fara för lifwet kan ligga, så wida man ännu af symptomerna ej haft anledning at frukta det någre af der liggande stora blodkärl blifwit skadade. Ut skottet ej genomborat bukhinnan Peritonaeum eller skadat de der innhållande inälfwor, tyctes man också af med sådan händelse förknippade symptomers ännu uteblifwande med wisshet kunna sluta. Skottets granskap med de för lifwet högt angelägne delar, den förstörande laddning det innehölt, den deraf nödwändigt utkommande retning, inflammering och bulningar helst djupdelen af såret ej kan medgifwa at något betydande af skottet nu mer kan uttagas genom skärning wäl widgad åt alla sidor, alt detta gör att wi anse skottet högst wådeligt och farligt, men hoppas alle at Den högste Guden här låtit en sådan lycksalige inträffa, som man stundom sett då wådlige får med lifwets behåll aflöpa. Stockholm den 21 Martii 1792 Elias Salomon Abr.Bäck O. af Acrel. D-H-Theel D- Rung C.F. v. SchulzenheimJoh. Hagström J. Hallman

Gustaf III skjuten 16 martii

Intrigerna mot kungen leddes av Carl Fredrik Pecklin och några av de inblandade var Adolf Ribbing, Claes Fredrik Horn, bröderna von Engström, Pontus Lilliehorn och T.J Bielke. Jacob Johan Anckarström åtog sig att utföra mordet och på operamaskeraden 16 mars omringades kungen av fem svartklädda män, Anckarström avfyrade pistolen och träffade kungen i nedre delen av ryggen. Gustaf III fördes omedelbart till Stockholms slott men tillföljd av skottsåret avled han den 29 mars 1792. Hans sista ord var "Jag känner mig sömnig, några ögonblicks vila skulle göra mig gott". Mer detta kommer läsas vid vårt högtidlighållande i Riddarholmskyrkan den 28 mars. Slottsherren skriver i sin kalender på http://www.slottsfrun.se/ följande: Av vittnesmål framgick att ett skott brann av vid midnatt när kungen var på väg genom operasalongen, där dansen pågick för fullt. Vakter såg snabbt till att Operans alla utgångar spärrades. Även Stockholms tullar spärrades av militär, ingen fick passera genom utan särskilt tillstånd. Polisutreding igångsattes under ledning av Stockholms förste polismästare, Henrik von Sivers Liljensparre, och redan dagen därpå identifierar en av Stockholms vapensmeder de två pistolerna som två veckor tidigare lämnats in för service av en kapten Anckarström. Denne arresteras omedelbart och erkänner. Välkommen till Riddarholmskyrkan 28 mars kl.19.45 för att vara med i högtidlighållandet. 1700-tals dräkt anbefalles. Slottsfrun Marie

IMATEX - för dig som gillar 1700-tals kläder.

IMATEX är en spansk webbplats som drivs av Textile Museum and Documentation Centre i Terrassa för alla som är intresserade av tyger, mönsterböcker, originalkläder mm.

För att gå igenom allt på webbplatsen IMATEX ska man ha massor av tid för här finns hur mycket som helst att titta på, jag har bara hunnit igenom en bråkdel.

Gå in på länken http://imatex.cdmt.es/ och i vänstermenyn väljer du GARMENTS och därefter chronology och sen 18th century - sen är det bara att bläddra. Det finns både dam och herrdräkter varav en del har ovanlig design för 1700-talet.

Slottsfrun Marie

Vår väninna Jeanne från Danmark

Et foto af mig sammen med en kollega på museet i Maribo - det er i "vores" hus, dvs. kapellanboligen fra 1690. Damen til højre i fløjlstrøje og fløjlssnip er mig. Den anden, som er i en bondedragt fra samme periode (1720) hedder Kirsten og er præsteenkens tjenestekvinde.

Visst är det ett vackert foto, skulle göra sig bra som en målning.